Imorrn är det dags för ultraljud.... Är väääldigt ambivalent...
Har sedan säkert en vecka varit totalneggis och tänkt att bebbe antingen är totalt stendöd, eller att den har ryggmärgsbråck, saknar hjärna eller armar, eller att den har Liljas syndrom, fast mycket värre, så istället för knasfötter, har bebbe INGA fötter eller nåt i den stilen...

Igår såg jag dock ljusare på livet igen, tyckte att det kändes självklart att de visade en sprattlande bebbe, med tickande hjärta och "inga anmärkningar".....

Idag känner jag inget speciellt. Är bara fokuserad på att IMORGON är det ultraljud...! Gaaah...

Först vanligt rutin-UL vid 11 (Tänk på mig då!!)  och sen vid 13.30 eller nåt sånt, vaginalt UL för att kolla så inte tappen har börjat krångla.

-------------------------------------------------------------------

Igår var jag och Lilja i Västervik för att gjuta ny nattskena till hennes fot, och tjacka nya vinterskor och inneskor.

Ibland märks det tydligt att hon inte är som alla andra barn, ibland är hon precis som andra ungar.

Hon fick välja ett klistermärke från en liten låda eftersom hon hade varit hos "doktorn" (ortopedteknikern) och hon satt och tittade på högen med alla märken en stund.
Ortopedteknikern tog upp ett märke och gav till Lilja och sade "Varsågod", varav Lilja vänder på den, och tittar intresserat på baksidan. En helt vit, totalt ointressant (för andra än Liljor) baksida... tills vi vände på den och DÄR var ju en liten nalle eller vad det nu var. Det är ju inte riktigt nåt som andra ungar skulle göra, gissar jag....

Men så, å andra sidan, så är hon precis lika stor sucker för att packa saker i väskor och påsar som kusin Emmie är.
Är den bärbara telefonen, en fjärrkontroll, eller min hårborste borta, så vet man precis var man ska titta. I Liljas väskor eller påsar, eller dockvagnen. För att inte tala om vad mycket SPÄNNANDE man kan hitta om man gör en razzia i nån av hennes väskor! För nån vecka sen gjorde jag en sån liten kupp, och hittade en fjärrkontroll, fyra godispapper, fem hårsnoddar, två suddigum, två skedar till dockor, en dockkjol, en gummisnodd, och en papperstuss. DET tyckte hon var viktigt att stoppa i sin väska!

En annan sak som hon gör som jag vet att andra barn också gör, det är att släpa ut alla sina saker från sitt rum! Frågan är bara VARFÖR!?!?
Det är vaaaansinnigt frustrerande att städa tillbaka allt varje kväll (joodå, Lilja hjälper minsann till)
Hon har alltså sitt rum bredvid vardagsrummet, och det är en STOR dörröppning, för hennes rum är egentligen ett TV-rum, så öppningen är som två dörrhål bredvid varandra.
Oftast sitter nån av oss i vardagsrummet, så hon är aldrig "ensam".

Ändå åker ALLT ut i vardagsrummet. Hennes dockvagn (som hon f.ö. ÄLSKAR!), hennes lära-gå-vagn (som vi ska montera ner, den behöver hon ju inte längre), hennes docksäng, hennes spis, hennes gung-ko (istället för den mer tradiotinella gunghäst... *s*) en liten fåtölj som hon har, och så ibland hänger några av de större leksakerna med ut.
FATTA hur plottrigt det blir i vardagsrummet av allt det! Och jag har inte hjärta att stoppa henne, hon ser alltid så lycklig ut när hon kämpar sig ut med allt...............

Puss och kram på er....! Hör av mig imorrn om hur UL:et gick........................................