45-årig man häktad för flera våldtäkter på funktionshindrade elever

Jag blir så jävla rädd när jag läser sånt här...! Detta är vad jag i hela mitt liv kommer att oroa mig för, alltid alltid alltid. Min älskade lilla tjej, min lilla Lilja, kommer alltid vara beroende av andra människor. Idag vet vi inte hur beroende, men hon kommer högst troligt alltid vara tvungen att förlita sig på andra mer eller mindre.

Och så finns det såna här jävlar till människor där ute.

Jag har själv jobbat på gruppboende för funktionshindrade, antagligen något liknande som Lilja kommer bo i som vuxen. Är någon anställd där inte godhjärtad och vill väl och är normalt funtad, så är det SÅ lätt att göra övertramp.

Man är inne hos de boende, man stänger dörren om sig och kliver in i deras lägenhet, man är ensam med dem i deras eget hem, ibland ända in i duschen och sovrummet. Det är så JÄVLA otäckt att veta att Lilja, som antagligen inte kommer förstå vad som är rätt och fel utan lycklig tecknar att "Det är min kompis!" om alla hon möter mer än några sekunder, kan råka ut för människor som mannen i artikeln. Kanske känner hon att det som händer inte är okej, men lite viskvisk om en hemlis, och en muta bestående av en kaka så är kanske hemligheten välbehållen?

Hur klarar ett mammahjärta att bära på den oron hela livet?