Imorse när jag vaknade var det så många saker jag ville berätta för världen (Läs: Mina FB-vänner) så jag blev alldeles vimmelkantig när jag tänkte på allt! Det slutade med att jag inte berättade något alls utan bara ynkade mig om hur mycket jag hade att berätta...

Men nu så! På FÖRFRÅGAN, ska jag berätta vad jag ville berätta! Vi börjar med Miras bajs!

Mira har det mest luktfria bajset jag någonsin har varit med om, och då har jag ändå två barn till och jag har jobbat på X antal förskolor och bytt jag-vill-inte-tänka-på-hur-många-blöjor! Åtta gånger av tio får man sig en liten bajschock - för att använda sig av ett ord som skulle kunna passa i en rubrik i Aftonbladet - eftersom man bara tänkte byta en kissblöja, och så är det alldeles bajsigt också! Det passar inte alltid så bra eftersom jag ännu inte har lärt mig detta fenomen, utan glatt sliter av henne blöjan på vardagsrummsmattan och så blir det panik eftersom jag måste tejpa fast den bajsig blöjan på ungstackarn igen... Men det brukar gå bra, för SÅPASS mycket koll har jag ändå, att jag oftast öppnar försiktigt. Ja, jag överdrev, jag "sliter" aldrig av blöjan, det gör jag inte. Så ännu inga bajshögar på mattor, men en vacker dag så lovar jag att det sker!

Japp, det var det! Miras oluktande bajs!

Sen var det min dröm! Ajajaj, jag drömde något otäckt inatt, och det var en lite udda dröm, eftersom den kändes så verklig, den var inte sådär luddig som drömmar brukar vara. Ja, typ "Jag stod på en äng, sen gick jag och badade vid stranden bredvid, då kom det en båt, och sen var jag plötsligt hos Barack Obama och stekte plättar." Nej, det var inte så, det var väldigt sakligt, väldigt vardagligt och väldigt o-drömmigt.

Jag drömde dårå att jag skulle föda barn. Mitt fjärde barn, bara det är ju ologiskt logiskt för att vara en dröm, att det inte var typ första eller tjugoförsta! Fjärde barnet skulle födas, jag hade inga värkar än eller så, så jag tror jag skulle sättas igång. Jag var SJUKT nervös och grät för att jag var så rädd för smärtan. Jag tycker det är jordens tripp att föda barn, men dessvärre har det gjort ondare och ondare för varje gång, och i min dröm kände jag "AAaahhh, det kommer göra ÄNNU ondare NUUUU!" och jag var ledsen. Men Robert och den snälla doktorn tröstade mig och plötsligt (ja, det här som kommer nu var väl lite drömmigt, det medger jag) hade jag bebisen i min famn och det visade sig att det hade gått så snabbt att jag inte hade hunnit känna att det gjorde ont! Sweet!

Och så sista, min dejt (Okejdå, storseans...) med Terry Evans! Oooohhh så spännande det ska bli! Jag hyser inga större förhoppningar dock, jag har varit på lite seanser och hos medium ett par gånger, jag räknar inte med att bli "uppropad" tyvärr... men om jag skulle bli det har jag ingen särskilt jag skulle vilja "träffa". Vem som helst skulle vara awesome...! Lilla pappa kanske, eller farmor. Kanske Roberts morfar. Ja, jag skulle till och med bli glad av att höra att en nätväns hund letar sig fram, förstå glädjen i att kunna ge ett meddelande till en sörjande matte från en älskad hund...!

Ja, jag ska iallafall dit ikväll med en kompis-till-Eskils-mamma. Det ska även bli spännande eftersom jag åker vid 17, och på den tiden jag kommer vara borta brukar Mira ammas en gång, samt ammas till sömns. Spännande för Robert... Hade liksom räknat med att Mira inte skulle vara så tuttberoende så hääär sent, när jag beställde biljetten... Men vi önskar honom lycka till, inte sant?

Så! Nu vet ni! =D