sisu

Ett brev till mina barn

Kategori: Allmänt

Jag vet inte om det är att jag bara blir äldre och äldre... eller om det är olyckliga omständigheter som sker på alldeles för många platser runt mig just nu.... men jag blir mer och mer medveten om att jag inte är odödlig. Inte så väldigt angenäm insikt. 
 
Jag och Robert åkte iväg en sväng förra helgen. Klev omkring på partaj massor av mil hemifrån, och Lilja var på korttids, och Eskil och Mira barnvaktades hos farmor och farfar Å. En liten liten men hemsk hemsk känsla drog igenom mig någon dag innan vi åkte, och jag fick för mig att jag aldrig mer skulle få se mina ungar efter den helgen. 
 
Japp. Ni har rätt. Det var en totalt vidrig känsla. Om ni tror att jag plötsligt började fundera på att skita i den där festen, och istället låsa in mig i vårt hus med make och barn och inte kliva ut NÅGONSIN, så tror ni alldeles rätt. 
 
Men.
 
Man kan inte tänka så. Man kan inte leva sitt liv så. Särskilt inte som barnen blir större och en vacker dag inte kommer finnas inom armslängds avstånd från mig, för de kommer att flyga ut, vare sig jag vill eller ej. 
 
Japp. Det är också en vidrig känsla. Men jag vet att folk har varit med om det förut och överlevt det, och de flesta lever faktiskt ett långt liv, dör före sina barn, och så vidare. Det är en lindrande vetskap. 
 
Men. 
 
Om jag skulle dö nu. Nu om en halvtimme, eller nu om 2 dagar, eller nu om 1 månad för att ett flygplan kraschar i huvudet på mig, då vill jag inte lämna mina barn med bara sina minnen. Minnnen kan ändras utan att man vet om det, minnen kan blekna och minnen är opålitliga. Jag vill ge dem något från MIG, mer än foton, och kläder som kanske doftar av mig, men som sedan långsamt långsamt till slut kommer att dofta bara.... kläder. 
 
Jag vill lämna dem med sakerna jag idag tänker mig att jag kommer att berätta för dem regelbundet under resten av deras liv, men, om jag inte finns kvar att långsamt portionera ut dem under resten av deras liv. Men nu i lite mer koncentrerad form, kan man säga. 
 
Jag vill lämna dem med en text. Som är fyllt med allt jag vill säga dem, allt jag tänker nu, allt jag kanske kommer att tänka, alla mina förhoppningar för dem, och allt jag önskar dem.
 
Jag kommer att skriva personliga brev till var och en också. Men dem får ni inte se. Det här är det allmänna brevet, de allmänna sakerna som jag tycker är så viktiga att ge mina barn i deras vardag. De saker som känns så självklara men som ändå känns så viktiga att upprepa om och om igen. 
 
Så, mina fina ungar, om jag inte finns med er under er uppväxt, snälla ha detta brev nära er. 
 
Älskade barn. Älskade älskade älskade barn. Mina tre fina. Jag har så mycket jag vill säga er. Jag har så många saker som ni behöver höra, och jag önskar så att jag kommer att finnas med er under en lång lång lång tid för att finnas här för er och hjälpa er igenom livet.
 
Men om. Om jag inte gör det. Om det otänkbara händer och jag måste lämna er. Då vill jag ändå ge er mina ord. 
 
De första orden är: Glöm aldrig ALDRIG ALDRIG någonsin bort att jag älskar er. Glöm aldrig det! Jag älskar er från topp till tå, varenda sekund av varenda timme av varenda dag, för resten av ert liv. Det lovar jag! 
 
Jag vill aldrig någonsin lämna er, så om det sker, känn aldrig skuld, för det var inte önskat! Jag vill leva ett långt och vackert liv och jag vill se er leva era liv! Aldrig någonsin vill jag lämna er, det vill jag att ni ska veta! Jag vill för alltid finnas vid er sida, jag vill för alltid finnas här för stöd och för att lyssna på er, och för att krama er.
 
Om jag försvinner ifrån er, så kommer jag sitta på ett moln i himlen och se ner på er, vaka över er, medan mina armar värker av längtan av att få hålla om er igen. Mitt bröst skulle värka av saknad efter era varma kroppar, och mina läppar skulle sakna era mjuka mjuka kinder att pussa. Jag vill aldrig någonsin sluta krama er! Snälla, var medvetna om att min famn alltid är öppen för er! Ett barn passar alltid i sin mammas famn, så om jag inte finns mer er längre en dag, var medvetna om att min famn alltid kommer att vänta på er om vi möts igen. 
 
Jag tror jag gör en punktlista av resten av brevet. Läs detta, och vet med er att detta är mina ord till er, mina älskade barn: 
 
 
- Gör ditt bästa. Gör ALLTID ditt bästa. När du läser läxor, när du skriver prov, när du kanske hjälper grannen att måla hans hus, eller när du städar ditt rum. Gör ditt bästa. Alltid. Även om du inte orkar - försök alltid göra ditt bästa. Du känner själv var gränsen går. Nå dit.
 
Du behöver inte VARA bäst. Du behöver - och ska! - inte slita ut dig för att prestera toppresultat. Men om du gör ditt bästa och inte tummar på den regeln, så tror jag att du kommer att lyckas i livet. Om du känner att du VILL prestera toppresultat någonstans, så ska du givetvis lägga energi på det! Men livet är mer än att prestera! Kom ihåg det.
 
- Samma sak fast tvärtom: Gör inte saker halvdant. Om du har fått en uppgift - gör den! Det är viktigt! Du fyller ett syfte i livet, och allt som förväntas av dig, ska du utföra med respekt för uppgiften. Att bara plugga litegrann till ett prov, eller att slarva med dammsugningen just under soffan, eller att bara ge granntantens hund 10 minuters promenad när du får betalt för 30, är INTE okej. Gör det du förväntas göra, om det är vad som är överenskommet. 
 
- Plugga gärna vidare, det blir nog viktigare och viktigare. Men gör det inte förrän du säkert vet vad du vill läsa. Våga avvakta. 
 
- Omge dig med människor som du känner att du kan lita på. Omge dig med människor som du känner genuint vill ditt bästa. Omge dig med människor som i så liten mån som möjligt talar illa om andra människor bakom deras rygg. Omge dig med människor som accepterar dig - och HELA dig - för den du är. 
 
- Människor som gör dig ledsen eller människor som gör dig matt, eller människor som ser ner på andra - backa ut ur deras liv. Du behöver inte göra det med buller och bång eller goda argument, bara blekna ur deras liv. DU BEHÖVER INTE MÄNNISKOR I DITT LIV, SOM FÅR DIG ELLER ANDRA ATT KÄNNA DIG ELLER SIG ILLA TILL MODS! 
 
- Tala aldrig illa om dig själv! Jag förbjuder dig härmed att tala illa om dig själv! Säg inte elaka saker till dig själv, och tänk inte elaka saker om dig själv! Någonsin! 
 
- Vårda dina relationer. Hör av dig ibland, ett sms eller ett telefonsamtal. Visa att du bryr dig om dem, fast ni inte har träffats på länge. 
 
- Ta hand om dina medmänniskor men bränn inte ut dig! DU är också viktig!
 
- Respektera alla dina medmänniskor, oavsett ålder eller var i livet de än må befinna sig. 
 
- Be om ursäkt när du har gjort något fel!
 
- Var artig! Säg tack när du får något, vare sig det är en present, en dörr som personen framför håller åt dig, eller svar på vad klockan är. Säg varsågod när någon säger tack åt dig.
 
Erbjud din hjälp om du ser att det kan behövas, t.ex. en förälder med barnvagn som försöker komma upp på bussen, eller din väns förälder som tar hand om disken efter maten, eller en lärare med famnen full av pärmar som försöker låsa upp dörren till klassrummet. 
 
Ha ett gott bordsskick! Inga armbågar på bordet, be om saker istället för att sträcka dig, lägg ihop besticken fint på tallriken när du har ätit färdigt. 
 
Hälsa på folk med ett stadigt handslag och se dem i ögonen. Le gärna! Försök komma ihåg deras namn!
 
- Ta hand om din privatekonomi! Detta kan jag själv inget om, men min pappa var otroligt noga med att jag skulle vara med i facket och A-kassan, att jag skulle pensionspara och att jag skulle ha ordning på mina konton. Ta kontroll över det, och ha koll på dina utgifter och inkomster! 
 
LÅNA INTE PENGAR TILL ONÖDIGA SAKER! En resa är inget nödvändigt! En ny vinterjacka om du redan har en som fungerar är inte nödvändigt! En ny mobil när du redan har en är inte nödvändigt! SKULDSÄTT DIG INTE!! 
 
- Snälla söta, börja inte röka. Börja inte med droger heller. Prova inte ens. Känn i dig själv att du är stark nog att stå emot grupptrycket. Om du känner att du behöver börja röka eller testa droger för att du SJÄLV vill, så vill jag att du funderar både tio och femton gånger på varför du vill detta. Tobak och droger tillför inget positivt till ditt liv, det lovar jag.
 
Alkohol. Snälla, var sparsam med det. Snälla snälla, du har massor av alkoholism bakom dig i släkten. Det behöver du veta. 
 
Om du dricker alkohol - drick varannan vatten. Sluta drick om du känner dig yr eller illamående. Kanske till och med alltid sluta dricka vid midnatt. Köp aldrig hembränt. Be aldrig någon köpa ut åt dig. Innan du går och lägger dig, drick MASSOR AV VATTEN. 
 
- Älska din kropp. Se på din kropp i spegeln och vet att den är DIN, se på dig själv i spegeln och känn kärlek till den. Du ska ha den HELA ditt liv och den gör allt för att stötta dig. Får du ett sår, läker kroppen det. Bryter du ett ben, läker kroppen det. Om du tar gifter (nu pratar jag typ alkohol igen) gör din kropp allt för att rensa ut det. Din kropp vill dig väl, så var snäll mot den. Ge den bra mat, motionera, drick vatten! 
 
- Ta hand om din hälsa! Gå regelbundet till tandläkaren och gå till doktorn om du tror att du behöver det! Läkare har sett ALLT! Strunta inte i att uppsöka sjukvården bara för att det kan vara pinsamt! Din hälsa är viktigare! 
 
- Våga saker. Låt inte rädsla eller blyghet stoppa dig. Utsätt dig aldrig för risker, men VÅGA SAKER. Våga träffa nya människor (men alltid på allmän plats först!), våga ta kontakt med människor, våga resa till platser. 
 
- Om du tycker om musik - njut av det! Så mycket du kan! Om folk har trista åsikter om din musiksmak, bara le och erbjud dem en helkväll med dig och en föreläsning om vad som är så bra med musiken och artisterna!
 
Gå på konserter! Om jag inte finns kvar när du vill börja gå på konserter, så säg till de som tar hand om dig, att "mamma har lovat att jag ska få gå på konserter och se mina favoritartister!" För det lovar jag! Härmed lovar jag dig, älskade unge - att inom rimliga gränser tänker jag se till att du får se dina favoritartister på konserter! 
 
- Njut av kärleken! Om du finner kärleken, håll fast vid den! Var stolt över den du älskar, och känn att den personen är stolt över dig. All kärlek är vacker kärlek, glöm aldrig det! Den som älskar mitt barn, kommer jag att älska, var jag än befinner mig!
 
Vårda kärleken! En relation behöver alltid vårdas, även den där man är himlastormande kär, för det KOMMER att lägga sig. Tillslut är förälskelsen över, och vardagskärleken är det ni har kvar. Ta hand om den! Ta inget förgivet! Om du hittar någon som älskar dig som du älskar den tillbaka, visa det! Ta det lugnt, men gå framåt i förhållandet. Skratta i ditt förhållande! Tramsa, flamsa och busa! Kärlek ska kännas enkelt och tryggt. Om det inte känns enkelt och tryggt - jobba fram den känslan tillsammans! Eller avsluta relationen. 
 
Prata prata prata med den du är tillsammans med. Prata om er, prata om livet. Om ni får slut på saker att prata om, så hångla lite istället, men så småninom måste ni prata lite till. 
 
- ANVÄND KONDOM!! ALLTID ALLTID ALLTID, tills du vet att personen du ligger med är frisk! ANVÄND ALLTID KONDOM! 
 
- Om du känner dig ledsen - prata med någon. Om du inte vill prata med någon - skriv av dig. Om du inte kan skriva av dig, uppsök någon i sjukvården att prata med. Gå ALDRIG ALDRIG ensam med sorg eller oro eller dåligt psykiskt mående. Sök hjälp på BUP om du är under 18, eller sök hjälp på vårdcentralen om du är över 18. Sök alltid hjälp HOS NÅGON om du mår dåligt!! 
 
- Gör saker som gör dig glad. Lyssna på musik som gör dig lycklig, gå på konstutställningar som tillfredsställer dina sinnen, träffa vänner, klappa katter, skapa ett vackert hem. Så länge något gör dig glad och det inte skadar någon annan - njut av det! VAR GLAD ÖVER ATT JUST DU EXISTERAR! 
 
- Tillåt aldrig någon att se ner på dig för att ni inte delar samma värderingar. 
 
- Tro att livet vill dig väl. Om du vill och vågar tro på det, tänk att universum arbetar för ditt bästa, hela tiden. Tänk att det mesta händer av en anledning - det gör att många saker känns lättare att acceptera. Givetvis finns det undantag! Om du inte vill tro på det jag skriver här - tro på något annat. Men bara om det gör ditt liv enklare och vackrare. 
 
- Känn att du har ett syfte! Finn sammanhang att vara i! Känn att du finns på denna jord av en anledning! Känn att du har en självklar plats bland alla människor, och den platsen är bara DIN. 
 
- Om ni får barn - herregud älskade ungar, det finns så mycket jag vill säga om föräldraskapet... Om ni får barn - fortsätt ta hand om varandra. Räkna med att en mamma som har fött barn försvinner in i mammarollen rätt så hårt i början, iallafall med första barnet. Hon kommer att komma tillbaka. Men du som inte har fött barn - försök engagera dig i föräldraskapet ändå.  
 
Stå alltid eniga i ert föräldraskap. Mot barnet när det behövs, och mot världen. 
 
Amning är viktigt, men inte livsnödvändigt. 
 
Barn behöver mycket kramar, mycket närhet och mycket kärlek. Och regler och tydliga ramar. 
 
Om barnet vill sova hos er - låt det göra det. Inte många 15-åringar vill fortsätta sova hos sina föräldrar. 
 
Glöm inte att varje sekund är en sekund du ALDRIG mer får åter. Det är extra viktigt i föräldraskapet. 
 
Var närvarande i ditt barns liv! Engagera dig i föräldramöten, utställningar på skolan och fotbollsmatcher! Lär känna ditt barns vänner och deras föräldrar, förhör ditt barn på deras läxor, och prata om livet tillsammans. 
 
- Särskriv inte! 
 
- Och återigen - glöm aldrig bort att jag älskar dig! Så oändligt mycket! Och att jag förhoppningsvis kommer att sitta på ett moln uppe i himlen och alltid vara med dig, alltid vaka över dig. 
 
~ Kram!~  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: