sisu

Klippet!

Kategori: Böcker jag läst

Jag har en väldigt konstig frisyr. Ner till öronen ungefär, är det nån slags etapp/uppklippt längd, som med min lilla lilla antydan till självfall burrar upp sig rätt döfult så fort man så mycket som tittar på det. Håret som är under det, är ca en dm längre, och spikrakt, för NÅN måtta på självfallet får det vara!

Resultat: Skitful frisyr när jag har det utsläppt vilket jag oftast har.

Så pratade jag med en polare för en vecka sedan och nämnde att jag ville klippa mig, men ändå inte, för jag trivs inte med "frisyren" jag har nu, men heller inte i kortare, vill ju ha långt hår... =/
Polaren tyckte absolut att jag skulle klippa mig, för det gjorde jag för 2,5 år sen och blev enligt henne så fin.

Så har jag sedan dess tänkt på vad hon sade och varit lite sugen på att göra någor halvdrastiskt. Jag vet dessutom att den här tjejen brukar klippa folk, och tänkte att jag skulle fråga henne om hon inte bara ville jämna till mitt hår lite, så att allt hamnar på etapp-nivån. Vilken trevlig överraskning det blev, när jag pratade med Veronica idag, som berättade att hon och polaren hade diskuterat mig, och polaren hade sagt att hon så gärna skulle vilja klippa mig! Prima! Jag ringde upp henne och imorrn smäller det! Spännande värre!! =) Ska försöka komma ihåg att ta före och efter-bilder!

Mindre kul är det att jag inte vet vad jag ska ha på mig imorrn, på nyårsafton. Hade satt allt hopp på mellandagsrean men det sket sig ju rätt stort... Så nu får jag damma av nån gammal trasa jag har i garderoben, SUCK!

Tro

Kategori: Böcker jag läst

Jag skulle nog anse mig vara en Sökare, utan tvivel. Alltså, jag är utan tvivel en sökare... inte en sökare utan tvivel, för vilken sökare tvivlar inte?

Hmm, bra början på ett inlägg - trassla in sig själv i sina egna formuleringar det första jag gör... Äh, jag skiter i att skriva det jag tänkte skriva nu, tar det en annan dag. Jag kände ändå inte för det idag, men har inget annat att skriva, så jag hoppades på att inspiretaionen skulle komma när jag väl börjat. Men det sket sig.

Gott nytt år på er! =D

Inget grus i bullen!

Kategori: Böcker jag läst

Åh, jag var så tuff häromveckan!! Jag är fortfarande stolt och förvånad över hur tuff jag vågade vara och efter att ha berättat det för Robert, Veronica, svärmor och svärmormor är det nu ER tur att få äran att lyssna! =D

Jag var på Preem dagen innan julafton för att handla nåt ätbart och en tidning inför resan till Byhåla. Ser en pojke i 2-årsåldern som står bredvid "bullhyllorna" och håller i en tång. Troligtvis en sådan tång man plockar de bake offiga bullarna med. Jag reagerar inte mer på det, utan kikar vidare efter något jag vill köpa.
Någon minut senare ser jag att pojken fortfarande står med tången i handen, inga föräldrar precis bredvid, och jag tycker att han faktiskt inte borde stå medsådär och hålla i tången - det känns lite ohygieniskt. Jag konstaterar att det välklädda paret i 35-årsåldern som står ett par meter ifrån och käkar korv troligtvis är pojkens föräldrar och jag fnyser sådär tyst och svenskt åt deras ignorans.

Ytterligare några minuter senare, sitter pojken på huk på golvet och bankar tången i golvet! Jag ilsknar till (sådär inom mig, hjärtinfarktframkallande som återigen svenskar är så bra på...) och bestämmer mig för att följa vad som händer.

Till min FASA ser jag hur mamman, när korven är färdigäten, går fram till sitt barn, tar tången ur hans hand och LÄGGER TILLBAKA DEN PÅ HYLLAN VID DE ANDRA TÄNGERNA!! Jag blir alldeles till mig (again - tyst!) och vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på! Vilket snuskbeteende!!

Jag velar runt ett tag, vet inte om jag ska ge tången till tjejen i kassan och högt och tydligt förklara anledningen till att hon får den, typ "Det var några föräldrar som lät sitt barn LEEEEEKA med den här på GOOOOLVET!!!!" och var nära att göra det, men pappan till barnet, som förutom korvätandet skulle handla, ställde sig just i kassan, och då var det ju kört, för han lär ju knappast stå kvar och lyssna på vad kunden bakom (dvs jag) har att säga... så jag gjorde det modigaste jag någonsin har gjort! Jag travade iväg till toaletterna, dit mamman gick med pojken och tänkte vänta ut henne!! Men efter bara några sekunder börjar jag känna mig riktigt dum och obekväm... så när den arma pappan kommer gåendes haffar jag honom  och säger "Var det din son som lekte med en tång på golvet där borta!?"
Han ser lite förvirrad ut och säger "Eh, jaa, joo, det var det nog..."
Då säger jag "Din sambo, eller vad det var, tog upp tången från golvet och lade tillbaka på hyllan!"
"Eh, ojdå... " säger pappan och börjar gå till bullhyllan.
Jag kliver fram så jag står i hans väg och STOPPAR honom och säger "Det är lugnt, jag har lämnat in tången i kassan. Men (läs nu, mina blogganhängare - jag var så TUFF!) försök se till att det inte händer igen!"

Och just då (när jag har levererat min MYNDIGA kommentar!) ser jag hur mamman kommer ut från toaletten och tittar på oss och ser irriterat fundersam ut. Men då går jag, med högburet huvud! HA! Jag har minsann kanske räddat någon stackare från grus  i kanelbullen!!

HUR tuff och duktig var jag?!?! Va va va?!?! ?