sisu

"Om jag någonsin ser en leende joggare ska jag överväga saken!" har varit mitt stående svar till folk som har undrat om jag inte skulle börja jogga... För helt ärligt, det verkar helt galet att ge sig ut att springa bara för att springa, snacka om jobbigt! Och helt menlöst, förutom att man får bra kondis. Men i allmänhet - svettigt, jobbigt och man får ont.

 

Men så har folk runt omkring mig som mig veterligen inte har sprungit särskilt mycket förut, börjat ge sig ut och springa, OCH visar det på Facebook med Runkeeper-appen. Och jävlar i min lilla låda vad jag blir provocerad/motiverad! Vaddå, om alla ANDRA kan, då ska väl jävlarimig JAG också!!

 

Så jag gav mig ut för ett par dagar sedan. Tog det lugnt, gjorde 3,5 km på en halvtimme, gick lite, sprang lite och kom hem någorlunda opåverkad, ingen särskild träningsvärk ens. Och så igår, då körde vi ett vad jag och maken. Den som sprang längst under en halvtimme skulle få välja film. Om Robert vann blir det valfri actionfilm, och om jag vinner blir det Julie och Julia.

 

Jag körde på rätt bra, men så fort det kändes lite mer än bara "ite jobbigt" saktade jag ner och promenderade snabbt istället. Jag tog 4 km på den halvtimmen och var en aaaaning mer utmattad än gången innan, mild underdrift... Jag var knallröd i ansiktet och SVETTIG! Ja, gott folk, jag hade tränat så att jag blev svettig, eventuellt har det ALDRIG hänt förut!

 

Ingen särskild träningsvärk idag heller, så nästa gång tar jag ut mig ännu lite till.

 

Och ja, Robert vann, nu får jag genomlida en actionfilm... Men jag tänker inte ge mig!