En fördel med att ha barn sedan innan, det är att småbarnstiden går så fort. "Näääjj, näääjj!" skriker ju de flesta nu, "Man vill ju hålla kvaaaar småbarnstiden!"... Jaa, joo, det vill man ju kanske. Bebisar är det bästa som finns.

Men de blir större. Det blir de, hur mycket man än skriker. Och när de blir större, då ska de kunna mer själva också. Som att äta.

Matkladd. Alltså, matkladd, jag dööööör av matkladd!

Jag har gjort mina tappra försök på sistone att låta minisen, nyss fyllda 10 månader, äta själv. Och visst, det går bra, så länge det är bitar av mat man kan lägga på bordet som hon får peta i sig.

Men gröt. Och grytor. Och soppa(!??). Och allehanda kladd i allmänhet. Typ FIL?! Neeeeej, jag VILL inte, jag AVSKYR matkladdiga små barnahänder!! (Och kladdiga små barnastolar, och kladdiga små golvet-under-barnastolen, och kladdiga små barnatröjor, osv osv osv)

Men nu är hon som sagt 10 månader, och eftersom vi redan har händerna fulla av ungar kommer tiden gå SNABBT tills det säger POFF och ungen äter själv, utan kladd, som sina två syskon!

CAN`T WAIT!!