Jag funderar på att ta kontakt med en psykolog. Eller någon annan som kan hjälpa mig att bolla mina tankar om hur det är att vara trebarnsmor och inte känna att man räcker till. BVC erbjuder ju samtalshjälp till dem som behöver, alldeles underbart! Dessvärre så var psykologen min BVC-tant föreslog, inte så intressant i mina ögon.

Den psykologen som är det naturliga valet för BVC att föreslå, är psykologen jag träffade under min graviditet, för att prata ut om hur sjukt jävla vansinnigt orolig jag var över att bebisen i magen skulle dö. Hon var inge bra.

Jo, hon var bra i det avseendet att hon hjälpte mig. Hon tog mina tankar och våndor, vände och vred på dem, bollade dem tillbaka till mig, och fick mig att inse att min rädsla var ologisk, onödig och alldeles för uppförstorad. Jag gick därifrån hjälpt, och det blev bättre och bättre ju mer jag tänkte på vad hon hade sagt. Jag kände inget behov av att ens prata vidare, så, hjälpt blev jag.

Däremot hade hon noll empatisk förmåga, i mina ögon. Hela känslan med henne var bara... kall. Ja, och så faktumet att jag då och då fällde ett par tårar, en rätt naturlig del inne hos en psykolog vill jag påstå, men mina ögon sökte efter något servettliknande men inget i hela rummet fanns att tillgå. Jag torkade mina tårar med händerna, och alla vet ju hur dåliga händer är på att suga upp vätska. Det kändes väldigt fånigt att sitta och gråta och försök-torka sina tårar på ingenting, samtidigt som den som (iallafall i filmer) borde erbjuda en Kleenex, bara satt och glodde.

Nej, inget bra intryck av den kvinnan, så därför vill jag träffa någon annan. Fick en broschyr av BVC-tanten, nu ska jag bara få ändan ur och ringa med. Har skapat en del trådar om mina bekymmer med att vara en god mor, på Familjeliv.se, men det känns som att det skulle vara lättare att prata direkt med någon, bolla tankar fram och tillbaka direkt, och inte behöva vänta på skriftliga svar.

Det blir nog bra det här. Jag har ju goda ambitioner iallafall. Ingen kan vara en perfekt mamma tror jag, men att man FÖRSÖKER borde ju rimligtvis vara bättre än att man INTE försöker, om man märker att man har tillkortakommanden.